Remmarna

Inlandsisens smältvatten förde hit sand och lera

För 20 000 år sedan låg inlandsisen flera kilometer tjock ovanpå det som i dag är Sverige. Så småningom smälte inlandsisen. Geologerna vet inte helt säkert, men Ragunda blev förmodligen isfritt för ungefär 10 000 år sedan.

När inlandsisen smälte forsade smältvatten ut i den Östersjövik som då sträckte sig in i Indalsälvens dalgång. På den tiden var Sverige djupt nertryckt av isen och Östersjön hade en annan utbredning än i dag.

Smältvattnet förde med sig sand och lera som la sig på sjöns botten. Ett ljust, lite tjockare lager byggdes upp på sommaren och ett mörkt, lite tunnare på vintern. Lagren blev olika tjocka beroende på om det var en torr eller regnig sommar eller om det var kallt eller varmt.

Processen upprepades varje år tills inget material från isavsmältningen längre nådde hit. Då hade landet höjts och Östersjön dragit sig tillbaka. Kvar i området fanns Ragundasjön.

De Geer och hans ”ler-jungar” beräknade tiden för istidens slut

Gerard De Geer var en berömd professor i geologi vid Stockholms universitet. I början av 1900-talet kom han med sina medarbetare, ”ler-jungar”, till Ragunda för att räkna lager av lera, lervarv, och ta reda på tidpunkten då istiden tog slut. Han visste att Ragundasjön hade tömts på vatten 1796 och att lervarven därför var lätta att se.

Det översta lagret var från 1796 när sjön tömdes och det understa lagret var ungefär 7 000 år gammalt. Eftersom lervarven är unika kunde de jämföra lager från den gamla sjöbottnen med motsvarande lager på andra platser, där de kunde räkna ytterligare lervarv bakåt i tiden.

Genom dessa mätningar kom de fram till att istiden borde ha tagit slut i Ragunda för ungefär 12 000-13 000 år sedan. Numera tror geologer att isen var borta från området senare, för ungefär 10 000 år sedan.