Tema Istid

En istid är en period då det blir så kallt att isar växer till och bildar större eller mindre istäcken. Vissa istäcken är så stora att vi kallar dem inlandsisar. Istäcket över Antarktis ger en bild av hur en inlandsis kan se ut.

Under de senaste 2,6 miljoner åren har det funnits flera istider. Den senaste istiden kallas Weichsel i Nordeuropa och den näst senaste Saale. Istiderna har pågått olika länge. Exempelvis varade de tre senaste i drygt 100 000 år.

Under en isfri period betade mammutar på tundran i Ragunda

En istid är aldrig bara en tid av istäcke. Under själva istiden förändras klimatet många gånger. När vädret blir kallare växer istäcket och när det blir varmare smälter det och kan försvinna helt.

För cirka 40 000 år sedan hade vi en isfri period i Jämtland. Då vandrade mammutar hit och betade gräs, buskar och örter på den tundra som låg här. Det vet vi för år 1975 hittades en mammutbete i ett grustag i Kånkback. Den är antingen från en ung hane eller en mammutko. Beten är Sveriges mest välbevarade och går att se på Jamtli i Östersund.

Isens smältvatten byggde landområden av sand, grus och stenar

För 20 000 år sedan låg inlandsisen tjock ovanpå det som i dag är Sverige. Sedan smälte isen. Geologerna vet inte helt säkert men isen hade förmodligen försvunnit från Ragunda för ungefär 10 000 år sedan.

När isen smälte som mest i Ragunda forsade enorma vattenmassor med full kraft genom landskapet. Smältvattnet spolade bort lättare material som sand och grus. På många ställen så häftigt att bara de största stenblocken blev kvar. Vid flera av geoparkens besöksmål kan du se jättelika stenblock, exempelvis Nornan, Getgrottan och Döda fallet.

På andra ställen bildades åsar och stora områden av sand och grus som smältvattnet förde med sig.

När vattenmassorna lugnade ned sig och inte längre orkade transportera så mycket material sjönk sand och grus och lade sig på botten. Exempel på landområden som byggts upp av smältvattenmaterial är åsryggen Getryggen och den sandiga platån i Döviken – Zorbcenter.

Lösbrutna isblock bildade dödisgropar och dödissjöar

I området kring Getryggen finns dödisgropar och dödissjöar, som är vattenfyllda dödisgropar. De uppstod genom att isblock bröts loss och bäddades in i det material som den smältande isen lämnat efter sig, exempelvis grus och sand. Materialet stelnade kring isblocken och när de sedan smälte bildades där gropar lika stora som de tinade bitarna.

Vill du se fler dödisgropar så finns det en vid Fors skogskyrkogård.