Böle-Hoo utsiktsplats

Utsikt över ett bergkullandskap

Från Böle-Hoo utsiktsplats har du en fantastisk utsikt över en del av det mellansvenska bergkullandskapet. Bergkullarna bildades för ett par hundra miljoner år sedan när Sverige var öken och dinosaurier kan ha gått omkring i Ragundadalen. Det heta klimatet gjorde att sprickor i det platta berget vittrade och gröptes ur till djupa dalar.

Bergkullar uppstod när bergsprickor gröptes ur till dalar

För 240 miljoner år sedan hade jorden rört sig så att Sverige låg ungefär där Sydfrankrike ligger i dag. Klimatet var hett och landet var täckt av öken. De här väderförhållandena gjorde att det började vittra i sprickor i den platta bergytan, peneplanet.

Vittringen gröpte ur sprickorna till dalar. De hårdare delarna av berggrunden bevarades i rundade eller toppiga bergkullar. Så uppstod bergkullandskapet.

*Utsikt över mellansvenska bergkullandskapet.* Foto: Katarina Söderlund.

Peneplan – en platt bergyta

I dag utgörs peneplanet i geoparksområdet av topparna på de höga bergkullarna. På andra platser kan peneplanet se annorlunda ut. Det beror på att bergytan utsatts för olika händelser.

I jordytan finns områden eller större block, stenblock, som kan röra sig uppåt eller neråt, rakt eller i vinkel, mot eller ifrån varandra på grund av rörelser i jordens inre. Ett block som skjuts upp kommer att utsättas för en snabbare och kraftigare erosion än ett block som trycks ner och exempelvis skyddas av lösa avlagringar till exempel i ett hav.

Peneplanet som vi ser till exempel i Västergötland, där Platåbergen ”vilar” på peneplanet, var skyddat mot erosion av ett hav under lång tid. Den svårvittrade bergarten diabas låg på toppen av bergen och skyddade mer lättvittrade bergarter från erosion. Det gjorde att restberg blev kvar. I Ragunda fanns däremot inget sådant skydd utan svaga zoner kunde vittra ner och bilda det kulliga landskapet.

Fakta – vittring

Vittring är en process som mekaniskt och kemiskt bryter ner bergarter till mindre partiklar, exempelvis sten, grus och sand. Processen pågår ständigt och påverkar alla bergytor.

Klimatet och bergets egenskaper påverkar

Hur snabbt en bergart vittrar beror dels på klimatet, dels på bergartens egenskaper.

Vittring sker långsammare i nordligare trakter än i sydligare, där klimatet är varmt och fuktigt.

Olika mineral är olika motståndskraftiga mot vittring. Även texturen, det vill säga hur dessa mineral sitter i förhållande till varandra, och kornstorleken har betydelse. Eftersom bergarter är uppbyggda av mineral står de mot vittring i olika grad.

Exempel på vittring

Ett exempel på vittring är när solens uppvärmning av ett berg under dagen följt av nattens avkylning skapar spänningar som till slut får berget att sprängas. En sådan vittring är vanligast i ökenlandskap och kan ha påverkat Ragundaområdet då Sverige låg på en sydligare breddgrad med hett klimat för 240 miljoner år sedan.