Ammerån Våle

Vatten som formar landskapet

Ända sedan inlandsisen smälte som mest i Ragunda för drygt 10 000 år sedan har vatten strömmat i Ammeråns dalgång. Det strömmande vattnet har sedan dess format landskapet genom att nöta ner och föra bort jordmaterial. Ammerån är helt fri från vattenkraft. Här finns inga dammar eller kraftverk. Forsarna har lika stor produktion av liv som ett korallrev. Ån är i dag ett av Sveriges bästa fiskevatten, särskilt efter harr.

Mittbankar

I varje stund, år ut och år in påverkar det strömmande vattnet i Ammerån sin omgivning. Älven nöter ner, tar med sig och lämnar efter sig material som sand, grus och lera. På så sätt skapas nya landformationer. Ett exempel är de små öar som finns i älven, mittbankarna.

På vissa mittbankar finns växter med rötter som binder de sediment de är uppbyggda av. Det gör det svårare för vattnet att föra bort dem. Inte ens den kraftigaste vårflod kan rå på dem. Andra mittbankar saknar växtlighet. De sveps däremot lättare bort av vattnet.

*Mittbankar i Ammerån*. Foto: Katarina Söderlund.

Korvsjöar

I Ammerån skär det strömmande vattnet in i stränderna så att jordmaterial rasar ner och förs bort. Oftast sker det i ytterkurvorna där strömmen rinner snabbare. Så skapas nya kurvor som kan bli väldigt stora.

Ibland tar vattnet en ny väg och kurvan skärs av från åns huvudfåra. Då bildas i stället en långsmal sjö som till slut växer igen och blir en myr. De långsmala sjöarna kallas korvsjöar eftersom de ser ut just som en korv.

*Avskalad åkant längs Ammerån*. Foto: Katarina Söderlund.

Runda stenar slipade av vatten

För 20 000 år sedan låg inlandsisen flera kilometer tjock ovanpå det som i dag är Sverige. Så småningom smälte isen. Geologerna vet inte helt säkert men isen hade förmodligen försvunnit från Ragunda för ungefär 10 000 år sedan.

När inlandsisen smälte förde det strömmande vattnet med sig stenar som nötte mot botten och mot varandra under färden. Det är troligt att de stenar du ser på torrlagda delar av Ammeråns botten har blivit slipade runda av smältvatten.

*Rundade stenar i Ammerån.* Foto: Katarina Söderlund.

Kampen om Ammerån

Sedan 2003 är Ammerån ett naturreservat, men det är ingen självklarhet att Ammerån skulle bevaras och skyddas som ett sådant.

År 1975 las det fram ett allvarligt förslag om att leda över vatten från Ammerån ner till sjön Gesunden. På så vis skulle man få mer vatten till kraftverken i Indalsälven. Samtidigt skulle åns nedre 17 kilometer tömmas på vatten.

Det bildades raskt en lokal grupp, Ammerågruppen, för att samla argument mot detta. Efter ett nej från Ragunda kommun och riksdagen avstannade processen.

År 1983 blev frågan aktuell igen. En ny utredning såg positivt på förslaget och Ammerågruppen blev än mer aktiv. Skolan engagerades, det gjordes teaterföreställningar och riksdagen uppvaktades. Arbetet fortsatte ända till 1990 då regeringen till sist sa nej till utbyggnad. Ammerån var räddad.